Inferno

Nu har Inferno varit hos veterinären.. Resultatet är som de låter okänt, veterinären vet inte vad de kan vara då hältan kommer lite då och då, en sak fick vi klart i alla fall, det är en gammal skada. Han blev röntgad och halvt nerdrogad och kollad men inget verkar vara fel på böjprovet eller något sånt. De positiva var i alla fall att lastningen både dit och hem gick förvånadsvärt bra. Nu ska han stå i sjukhage och inte göras något med tills på måndag sedan ska han skrittas och travas på asfalt och longeras i skritt, trav och galopp. Reagerar han med hälta då ska han vila ännu längre och om inte han är frisk tills om 2 veckor ska han åka tillbaka till Kjell-Arne och Kerstin i smålandsstenar. Men ärligt talat åker han vet jag inte vad jag gör.. Det finns endast en häst jag vill ha och rida och det är Inferno! Åker han kommer tårarna forsa ner för kinderna ännu en gång och hjärtat kommer gå sönder i bitar. För han är den mest speciella häst som funnits i mitt liv och jag tror han är den hästen som är menad att jag ska ha då han kom tillbaka och aldrig blev såld, det trodde jag aldrig! Jag gör allt för att han ska bli bra, hade jag bara haft ett jobb och en inkomst hade jag kunnat köpa honom. Alla tjatar om att han inte är värd pengarna.. Men jag då, får inte jag tycka han är värd det, jag hade köpt honom.. Så som han får mig må och känna för en häst så är han mer värd än någon annan häst. Han har tagit mitt hjärta och de kommer han alltid ha kvar. Jag älskar honom mer än vad som borde vara möjligt. Allt jag vill honom är välvilja, han förtjänar de bästa även om jag så ska behöva vänta på att han ska bli frisk i månader så kommer jag vänta och ge honom kärlek istället! En dag ska jag kunna säga MIN Inferno och då ska han bara vara min! Riktig kärlek tror jag de kallas..